Ja, nu är jag inne på sista veckan, och tack gode Gud för det!
Den här skolan är inget för mig... Mina nerver och magsår fixar inte att jobba på ett sånt här ställe.
Jag lägger ner min själ i mitt jobb och att vara lärare är min passion, därför kan jag inte vara på en skola med så mycket problem som dom har. De får mig att inte vilja vara lärare mer!
Och nä, jag skyller inte bara på barnen, för det vore väldigt orättvist. Mina medarbetare är lika skyldiga och de där som sägs styra stället... Gör inte sitt jobb särskilt bra heller...
Det krävs kompetenta människor och pedagoger som klarar av ett sånt klimat för att orka jobba där.
Det kan inte vara att man har en handfull elever, av de 90 som jag undervisar varje vecka, som gör att jag vill gå ur sängen på morgonen. För det är så det är!
I förra veckan fick jag sitta i polisförhör och lämna vittnesmål efter en incident mellan en elev och en lärare på skolan. Något som aldrig borde få hända, men är vardagsmat här.
Jag kan inte jobba så...
Nu håller jag ut, det är ju trotts allt sista veckan och sen är det över!
Tyvärr fick jag inte byta skolan till våren som jag önskat. Jag har ju läst bild och kommer bli bildlärare men har praktik som SV- och SOlärare
(Vilket jag har gjort hela utbildningen!). Så jag lägger otaliga timmar på att läsa på inför varje lektionspass för att ens kunna hålla i en lektion. Känns ju så där...
När jag önskade om att få byta till en annan skola, för att få vara hos en behörig bildlärare, så tyckte min partnerskola att det fick räcka med den bildlärare som finns på skolan, en lärare som inte är behörig.
Jag blir så trött på det här!
Hur svårt kan det vara?!
Jag vill inte, till nästa praktik, komma in med mentaliteten att "det är snart över, håll ut!"