Snälla lyssna! Snälla agera!

Detta har gått över styr!
Varför är det ingen som gör nått?!

Förbjud alla typer av nyårsraketer och smällare!
Och gör det nu!

I Stockholm får polisen in en stort antal samtal och anmälningar om minderåriga ungdomar som skjuter raketer mot varandra och mot andra människor som går förbi. På andra ställen skjuter de mot förbipasserande bussar och mot väktare i tunnelbanan!
Även att ett gäng ungdomar hade bett en 5åring hålla i en raket medan de tände på!

Förstår ingen hur sjukt detta är?
Hur kan vapen vara olagliga men nyårsraketer vara lagliga?

Och vem är så rubbad som köper raketer till sina barn?
För det som skrämmer mig mest är dessa föräldrar som köper raketer till sina barn och sedan låter de använda dem som leksaker. Eftersom det inte bara är 18års gräns på att köpa raketer, det är även 18års gräns för att använda, hantera och tända dem!
Varje år skadas över 200 personer så allvarligt att de åka till akuten och över hälften är under 18!

”Hur många kroppsdelar ska få offras?”
Den frågan ställer sig fyra skånska läkare i debattartikeln som publicerats i Läkartidningen. I artikeln berättar läkarna om hur de nyårsnatten 2012 fick ta hand om en 13-årig pojke som fått ena benet bortsprängt av en fyrverkeripjäs.
”Ingen av oss kunde i vår vildaste fantasi ana vilket krigsliknande scenario som väntade”, skriver läkarna.

Ett beslut om att minska den högsta tillåtna sprängladdningen i nyårsraketer från 250 gram till 75 gram har tagits, men beslutet träder i kraft först om fem år. Nu kräver läkarna att det börjar gälla med detsamma, så att fler människor ska få behålla sina kroppsdelar.

Enligt en undersökning nöjer sig 42 procent av villaägarna med att titta på grannarnas smällande vid nyår. 21 procent känner sig skrämda, 11 procent köper in fyrverkerier, 10 procent ogillar dem på grund av hotet mot miljön och 9 procent tycker att de är farliga.
Det är alltså 11% av befolkningen som gör så pass mycket skada och som skrämmer otroligt många, men ändå görs ingenting... Hur många fler ska få sina hem förstörda? Sina kroppsdelar bortskjutna? 

Varför är det ingen som reagerar?!

Gör något nu!

Läs mer här:
http://www.dn.se/sthlm/raketer-skots-mot-vaktare
http://www.dn.se/nyheter/sverige/olagligt-for-unga-att-tanda-fyrverkerier
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/lakare-vill-forbjuda-de-kraftigaste-nyarsraketerna_7763986.svd

En sorglig dag.

Detta är ju trotts allt mitt ställe där jag skriver personliga saker.
En plats där jag berättar om mitt liv, både bra och dåliga saker som hänt.
Och nu är det tid för mig att berätta någon tråkigt...

Torsdagen den 27 december körde Joel och jag ner till mina föräldrar för middag. Hade jättetrevligt och det var sista kvällen innan våra vänner från Skottland skulle åka hem.
Kl.21.00 får vi ett samtal från SOS Alarm... Det brinner i vår lägenhet.
Snabbt som ögat springer vi till bilen och jag kör till Malmö. Hela min kropp skakar och jag minns ingenting från bilresan. I bilen ringer både ambulanspersonal, räddningskår och polis för att fråga oss saker eller uppdatera läget. De har konstaterat att det är en nyårsraket som flugit in på vår balkong och exploderat, och sedan har det tagit fyr. Brandkåren har tagit sig in genom balkongens redan söndersprängda fönster och sedan via balkongdörren in i lägenheten.
När det är 10 minuter kvar tills vi är hemma ringer polisen en sista gång och säger att branden är släkt och de måste åka vidare på ett annat larm, men vice värden för bostadsrättsföreningen skulle finnas på plats och möta oss.

Väl framme går vi ur bilen, tar varandra i handen och börjar gå mot lägenheten. Hela lägenheten är tänd och upplyst och allt känns så overkligt.
När vi öppnar dörren slår brandlukten emot oss... Då rinner det över för mig och jag skriker och gråter. Vår balkong är ett svart hål... Ingenting som fanns där är mer än damm och sot. Det är glassplitter över golvet och sofforna i vardagsrummet och väggarna är svarta av sot. Vardagsrummet är delvis vattenskadat och rökskadat.
Tiden står still.

När vice värden kommer erbjuder han oss husrum i övernattningslägenheter som finns i huset bredvid och om vi vill gå hem till honom och dricka kaffe och prata. Men vi känner ingenting. Jag sitter på en stol och stirrar ut i intet. Jag fattar ingenting.
Vi vill åka därifrån och inte se vad som hänt. Så vi vill ta in på hotell omedelbart men vi kan inte lämna lägenheten helt öppen, för det finns inga fönster alls mot innergården! Så vi måste ringa till G4S som ska komma och sätta igen med provisoriska fönster. Dock står vi inte högst på deras prioritetslista och måste vänta timmar innan det dyker upp någon. Nu är klockan 1 på natten och vi är dödströtta och inser att det inte är lönt att försöka ta sig från lägenheten den kvällen, så vi försöker gå och lägga oss.

Kl 9 dagen efter står mina föräldrar i dörren. De har kommit för att ge oss stöd och hjälpa till, men främst att vi får prata med någon. Kl.10.30 kommer försäkringsbolaget tillsammans med firman som ska sanera till oss. Vi pratar även med vår värd för bostadsrättsföreningen och de kommer sköta all sanering och renovering åt oss. Det lättar lite från våra axlar.

Det stora jobbet kom sen, att skriva ner allt som försvunnit i branden. Bland annat min gigantiska sminkväska från utbildningen och kameraväska med totalt värde av 50 000:- som numera än en svart hög av smält plast.
Vi läser i tidningen om oss, det känns också overkligt, eftersom vi själva inte varit här när brandkår och polis var det, men det finns bilder. Händelsen rubriceras som mordbrand av polisen.

Nu pågår ett enormt efterarbete. Det är en ständig berg-o dalbana av känslor. Ilska, sorg, tomhet...
Den ständiga påminnelsen av rökdoft.
Det har gått 2 hela dagar när vi båda bara har suttit tillsammans, kramats och funnits. Det är vad vi orkar göra just nu...


Jag hoppas innerligt att de tonåringar, vilket vittnen har sett, som sköt raketen in på vår balkong nu ligger under en säng, livrädda och får en rejäl tankeställare.


Hoppas även att denna historien kan få andra att tänka till när det gäller nyårsraketer, det är inga leksaker! Ni kan  förstöra, skada och ha ihjäl någon annan!

Två artiklar om händelsen:
http://www.sydsvenskan.se/malmo/misstankt-anlagd-brand/

http://www.pppress.se/index.php?option=com_content&view=article&id=11559%3APPBRA1-20121227&catid=77&Itemid=435

God Jul!

Idag är det den 25 december och det innebär sitta och mysa i sin pyjamas och leka med sina nya julklappar! Min julafton var underbar. Precis så där mysig och trevlig som den ska vara!
Familjen, några kusiner, skottarna, mat, julklappar och massor av dryck - Allt i en härlig röra!

Jag fick det mesta av vad jag önskade mig och fick se alla glada miner på min familj när de öppnade sina klappar. De blev väldigt glada för alla halsdukar, mössor och benvärmare!
Inte någon som kommer frysa kan jag säga er!

Så ett litet försenat God Jul till er alla och hoppas ni också fick fira jul med nära och kära!

Julnaglar!

Dagen till ära har även mina naglar fått bli lite juliga.
Grönt, guld och rött.
Det nya guldglittriga lacket jag köpte i fredags, vilket är Depends vinterkollektion, har både fåtal gröna och röda glitter som gör det ännu mer juligt. Supersnyggt med grönt!
Skulle även kunna funka utmärkt med rött under.

Fick hjälp av kära syster att fotografera konstverken... Svårt när man vill fota båda händerna samtidigt!
Det ser ju gräsligt ut med "lilla stumpen" alltså min lillfingernagel som jag bröt för ca. 2 veckor sen! Tycker minsann att den kan växa fortare... Det ser ut att mitt lillfinger är 10 cm kortare än det andra!

Jag har använt, i följande ordning: 
Depend base coat (1 lager)
Gina Glaze Emerald Sparkle (2 lager)
Depend nr. 279 (2-4 lager)

I varmt ljus:

I kallt ljus med blixt:

Julbak?

Här kommer dagens sämsta skämt!

... men på något vis tycker jag att många av dom är ganska fina faktiskt!

Kreativt om inget annat! 

Lilla Julafton.

Idag är det lilla julafton... Det innebär bara "one sleep left" som skottarna säger, innan julafton.
Ett bra sätt att räkna ner på, räkna antalet gånger man ska vakna innan man är där.
Det var så de själva hade räknat ner för att komma hit!
"7 sleeps to go... 6 sleeps to go...." och så vidare.

Förresten så har jag hört att det bara är skåningar som pratar om lilla julafton, är det sant?
Att den 23e inte heter något särskilt i resten av Sverige?

Idag ska jag i alla fall begrava näsan i kurslitteratur och skrivande.
Jippi!
Känner att jag har möjlighet att lägga en dag på detta sen ska jag ha några dagars fritt minsann innan jag sätter mig med detta igen. Jag känner mig ganska lugn med uppgiften faktiskt. Det känns inte övermäktigt utan något som jag kommer klara av om jag lägger rimligt mycket tid på det.
Efter nyår åker Joel och jag upp till hans föräldrar och där har jag förr fått så mycket skolarbete gjort! Det är det bästa receptet innan en inlämning är att åka upp där och skriva. Det är lugn och ro... det enda som kan distrahera mig är när svärmor säger att det är mat eller en katt lägger sig över böckerna och vill ha uppmärksamhet. Sitter med utsikten över havet och tycker att livet är väldigt underbart.

Så jag vet att jag har 2-3 dagar på Jordö som är pluggdagar och 4-5 dagar hemma som är renodlade pluggdagar. Så det borde vara lugnt... Jag har bara analys- och diskussionsdelen kvar, vilket är de största delarna och de som tar längst tid, men det är ändå tryggt att alla andra delar är klara redan.

Så... Nu hoppas jag dagen går fort och det är julafton snart!

Nu är snart jul!

Herregud vad tiden sniglar sig fram!
Jag brukar känna mig ganska vuxen och samlad inför jul.
Blir inte hispig över jul, presenter, tomten och så vidare...

...detta är något jag inbillar mig.
Men uppenbarligen är det helt tvärtom!

Jag pratade med våra vänner från Skottland, som vi även firade jul med förra året, och de berättade om hur hysteriskt jag blivit för att vi inte fick öppna julklapparna den 24, eftersom skottarna firar jul morgonen den 25, precis som amerikanarna! Så jag var tvungen att vänta ett helt DYGN längre för att öppna mina klappar!
Det hade jag minsann helt förträngt... jag trodde mer om mig själv än så... men icke!

Jag sitter nu som på nålar OCH KAN INTE VÄNTA EN SEKUND TILL!
Herregud! Jag vill öppna paket nuuuuuu!

Detta är en gran som jag kommer satsa på till nästa år!

Så vacker!

Omöjligt för Tristan att tugga på den och äta upp den alla fall...  

I'm dreaming of a white... wedding!

Jag drömmer just nu...
Det måste man få göra ibland.
Särskilt runt jul.

Detta är en klänning som gör att jag svimmar lite...
Tycker den är en dröm!
Helt underbar!

Tyvärr är den inte min stil... 

Det är ingen klänning som skulle passa mig i verkligheten, även om jag gärna hade önskat. 

För visst är den helt underbar! GAH!

Jag ska ha en mycket enklare klänning, mer som dessa:

Fått Joel att titta på klänningar med mig och fått några "godkända" av honom, det är ju alltid ett steg i rätt riktigt! Haha!

Vår egen snöleopard!

Här sitter Tristan i ett vackert snölandskap i Blekinge. 

Helt ovetande om att Joel smyger på honom bakom busken och kastar snöboll! 

... och till på köpet fotar hela anfallet!

Stackars lilla Tristan....

Kan Lise Myhre läsa mina tankar?

Hur kan Lise Myhre veta hur mitt liv är?

Tycker jag var vansinnigt gullig och romantisk när jag köpte en hjärformad fotoram som jag satte en bild på min käresta i och satte på mitt nattduksbord. Inte för att han skulle göra desamma...Nej nej nej!

 Skulle han få välja hade han också satt upp en affisch på John Wayne eller liknande cooling. 

Skönt att veta att Cyan har samma problem... 

What do you mean?!

Bara för att jag hade kunnat se Tristan framför 

mig, med samma ögon och samma fråga. 

Så bedårande att jag dör lite! 

Corey... Min Gud.

Det låter kanske konstigt att en 25åring säger något sådant.
Som en fjortisidol!
Men detta är något som ligger mig så nära om hjärtat. Något som får mig så lycklig och glad!
Och ja.... Allt tack vare Corey.

I måndags var jag på min 5e (eller 6e?) Stone Sour konsert!
Denna gången tillsammans med lillasyster, vilket var väldigt trevligt.
Det är tredje gången jag ser dom på Vega i Köpenhamn och det är ett ställe som alltid lyckas leverera. Danskarna är helt galna! Men jag gillar dom. Jag hade kunnat gå på konserten helt själv och ändå hade det känts som om jag stod där med min familj och tittade. Fantastiskt känsla!

Stone Sour är också ett band som också alltid levererar. Det är inte tråkigt en enda sekund!
De kör extranummer, de improviserar, kör vitsar, skojar och håller låda.
Alla skrattar, sjunger och svettas tillsammans.

Denna gången stod jag inte längst fram. Jag börjar väl bli lite till åren ändå, när jag väljer att stå lite längre bak där jag har lite space och kan sjunga högt och i massor.
Sen gjorde jag inte misstaget att missa själva konserten för att jag tvunget ska lyckas ta så bra foton som möjligt. Lite som en japansk turist, som tar massa av foton på semestern för sedan uppleva själva semestern hemma. Så det blev endast ett fåtal foton och det märktes på min röst dagen efter... Jag hann ju sjunga desto mer! Haha!

Det kommer bli fler konserter med Stone Sour.
Tills jag dör om så va!
Detta är det bästa som finns!

Time out.

Den senaste veckan har jag legat på låga varv...
Ångesten började ta det bästa av mig.

Det är en sida som jag inte sett hos mig själv innan.
Det hela har varit jobbigt och en riktig eye opener...
Jag är minsann inte SuperWoman. Bara Crazy Cat Lady.
Något jag helt enkelt får nöja mig med.

Jag kan inte ta hand om alla andras problem. Jag kan inte sticka julklappar till exakt alla jag känner. Jag kan inte ha lägenheten skinande ren alltid. Jag kan inte ha ett ständigt fullproppat kylskåp. Jag kan inte hålla tvättkorgen tom. Jag kan inte laga gourmetmiddag varje dag. Jag kan inte hålla diskbänken fri från smutsig disk alltid. Jag kan inte ha skrivit klart tentan 3 veckor innan inlämning.

Allt detta låter så förbannat självklart, så här i efterhand.
Jag var ingen vacker syn...

Men nu känner jag att jag är tillbaka i rätt spår.
Jag har en fantastiskt man och vänner som stöttar mig.
Så otroligt fint!

Så då hoppas jag att bloggen får lov att vara, i alla fall på en liten plats, i min vardagliga to-do-lista.

Dog vs. cat as a friend.

Så om du skulle få välja mellan att ha en vän som är katt eller hund - Vad skulle du välja?
Du kan vänta med att svara tills du sett videon... Helt oslagbar!
Det ligger så mycket sanning i den här videon alltså. Ojoj...

Och jag som är officiellt Crazy Cat Lady vet ju vad jag pratar om!

James Bond-te?

Axel har James Bond-te!

Eller det är så jag tolkar det i alla fall...

Nördigt som attans!

Fast i filmen ska alla dö dock... inte överleva. 

Hmm.... måste vara tryckfel! 

Jul i mitt hus!

Jag har nog tjatat en del... eller kanske ganska mycket... så Joel till sist gav med sig.
Nu har vi inhandlat en gran!
Jag är sååå lycklig!
(Låter och ser ut lite som när Amy Farrah Fowler får en tiara av Sheldon i Big Bang! Haha!)

Efter Joel hade jämfört och tittat på alla granar gjorda i plast i Malmö med omnejd så valde vi denna från Jula. Den är värd sina 200:- tycker jag!
Alternativet var en för 900:- som var supertät men med plastkottar och påsprayad fejksnö!
Det var inte min kopp te alls...
Så hem och sätta ihop den och förankra den i väggen för att Tristan inte ska kunna välta den, och ta i trä än så länge bryr han sig inte om den!

Nu står den pyntad och klar och jag är LYCKLIG! 

Rött för julen!

Detta inlägg är dedikerat till min senaste tillkomna läsare nämligen Hanna Freij!
Välkommen! Kul att du gillar min nagelinlägg!

Denna veckan är det rött på som gäller!
Kändes lite juligt och det är nästan aldrig annars som man kan bära rött utan det kan se antingen tantigt eller vampigt ut.
Så lika bra att använda rött så mycket som möjligt innan det är försent!

Så klart är färgerna sjukt svåra att fånga på bild... Detta ljuset är ju det sämsta någonsin!
Max 3 timmar om dagen kan man få en någorlunda bra bild... Ack o ve...
Lacket är i alla fall riktigt julrött med rött skimmer. Kristallerna är från Panduro som bara är fastsatta i överlacket.

Jag har använt, i följande ordning:
Depend Base coat (1 lager)
Nordic Cap Star Nails nr.18 (2 lager)
Viva La Diva 801 (2 lager)
Depend Top coat (1 lager men 2 över kristallerna)

Naglar av guld?

Nog för att jag lägger en hel del tid på mina naglar och vilket blir en del pengar också, så är detta helt vansinnigt i mina öron!

Satt och läste ELLE hos frisören. när Joel blev klippt, och snubblade över Opi's nya lack The man with the golden gun. Den är ju en del av deras Bond-serie av lack som kom i samband med Bonds 50års jubileum och filmen Skyfall.
Lacket innehåller flingor av 18kt guld och går att köpa för fantastiska 489:-!

Det är såååå sjukt!
Guldiga lack i all ära men 18kt är väl liiiite overkill?
Och när skulle man våga använda det?
Plus att jag hade fått ren skär ångest när jag, efter ungefär en vecka, skulle behöva dränka naglarna i aceton och bara behöva tvätta bort det!
Herregud!

Dagens Tristan!

Här kommer dagens Tristan!

Som många av er kattägare vet så är kattmynta en favorit hos våra fluffiga djur.
Tristan är långt ifrån något undantag, han blir helt galen!

Min kära mor var så vänlig att köpa en hel PLANTA med kattmynta till lilla Tristan... Vilket han så klart tuggade på och gjorde att han nog fick en lite för stor dos. Han vimsade omkring som han var hög och kunde inte stå på benen. Såg helt vansinnigt ut!
Tog 2-3 minuter sen var han som vanligt igen så klart!

Men det slog mig vilken drog detta är för dem!
Vilket blir en del av Dagens Tristan.

Ugglan!

Så... Då är Mr Katts nästa följeslagare färdig!

Det krävdes en hel del mer arbete än jag trodde från början. Hittat lite nya tekniker för mina ProMarkers som jag inte testat innan, så detta blir både en testbild för det och en övning att rita djur. 

Inte alls enkelt ska jag säga! 

Men jag är nöjd med resultatet i alla fall... Synd att scannern tar bort så mycket pigment av färgerna från bilden. Ugglan ser ju helt blek ut! Grrr..... 

Nu är det Axels tur att göra sitt, nämligen ge ugglan ett namn och yrke! 

Väntar med spänning!

Gåvan!

Glöm inte att det är premiär av Gåvan på Operaverkstan ikväll!

Det är de fantastiska eleverna på Backaskolan som gjort utställningen i foajén!

Föreställningen spelas till efter nyår. 

Här är Sydsvenskans artikel om föreställningen!

Tyvärr helt värdelös... Berättar ju egentligen ingenting. Bara massa svammel med fina ord. 

Har så jävla svårt för den tidningen alltså... men det är ju en annan historia!

120 bast och en utbåt.

Jag är så himla trött i kroppen... Jag känner mig som en 120åring!
Allt som händer på samma gång, allt som måste fixas och göras.
Dock ska jag inte skylla på någon annan, det är ofta jag själv som tar på mig alldeles för mycket uppgifter och ansvar, för att sedan drunkna i dom.
Men denna gången har det verkligen tagit ut sin rätt på mig...
I torsdags var jag helt övertygad om att det var måndag!
För det kändes som det var så mycket jag skulle hinna göra, så det måste finnas en hel vecka till att uträtta alla dessa måsten på! Men icke... Jag hade helt missat att det skulle komma en helt fri helg utan några som helst måsten... Jag prisade Gud en sekund när Marie påminde mig, tårögd av skratt åt min förvirring, att det faktiskt var torsdag och det bara var ett fåtal timmar tills en välförtjänt fredag skulle komma.
Mycket underlig känsla...

Jaha... Igår var sista dagen för den här terminen på Munkhätte.
Herregud vad roligt jag haft under mina 5 fältdagar!
Bildläraren, den andra lärarkandidaten Anette och jag har varit ett oslagbart team. Vi har tagit oss genom varje dag med skratt och bus, både mellan oss och med eleverna, så vi har varit helt matta där klockan blivit 3! Stackars barnen som undrat vad för typer det är som bor i bildsalen...

Igår avslutades dagen med att jag och Anette hjälpte en tjej i 9an att bygga en helt fantastisk bro till hennes teknikredovisning. Stackars tjejen hade haft en grupp från början men alla gruppmedlemmar hade en efter en övergett henne, vilket gjort att hon inte fått något gjort på uppgiften. Så Anette och jag hoppade in som hennes tillfälliga gruppmedlemmar!
Alltså... Snyggare bro får man ju leta efter!
Medan eleven byggde sin bro stöttade Anette och jag med färg, lim och andra material. Sedan spårade vi ur och jag byggde en liten liiiiiten båt med segel där det stod elevens namn och med partylampor som gick från seglet och ner till relingen. Anette bidrog med en vit hajfena om var på väg mot min stackars båt!
Sist men inte minst kom jag på att den avklippta delen av ett sugrör (där böjen sitter) se ju ut som periskop på en utbåt! Så klart hon skulle ha en ubåt under sin bro också, som för övrigt såg ut som en blandning mellan Östersundsbron och Golden Gate.bron.

Så som sagt... denna helgen ska vara väldigt stillasittande!
Sticka, rita, läsa och eventuellt göra några julkort.
På den nivån är det vi pratar!

Dagens Tristan!

Detta är också en Bengal...
Undrar hur lång tid det tar innan Tristan får oss att öppna lådor åt honom!
Något av det galnaste jag sett!

Dagens Tristan!

Detta skulle kunna vara Tristan... Dom där ögonen känner jag igen!
Men han skulle nog inte säga att jag är så rolig, men att jag skulle få leva längst för att det är jag som ger honom mat. Han är väldigt nöjd med din julkalender! 

Det är dit jag är på väg...

Vilken jävla dag... Helt slut!

Men nu är det bara ljus i tunneln!

...och förhoppningsvis är det inget tåg.... 

... och VIPS!

...Så blev det en serie!
Efter att JoaJoa och Axel var här igår på en liten ritdejt, så började funderingarna kring en ny serie.
De gillade mina bilder på Mr. Katt och Aristokrat Valross och vi började fundera kring nya karaktärer som ska vara med i gänget.
Diskussionerna gick huruvida man ska manliga vs kvinnliga karaktärer och hur ser de ut i djurformat?
Vilka är de små skillnaderna?
För jag ville inte att de kvinnliga karaktärerna skulle bli så uppenbara, typ som en hind eller cocker spaniel. Kräver kanske lite efterforskning och övande känner jag...

Här är i alla fall de tilltänkta kommande karaktärerna i serien om Mr. Katt och hans gäng!
En utter, en tvättbjörn, en isbjörn, en mandarinand, en tucan, en bullterrier och min favorit en röd panda!

JoaJoa försökte lägga till en gorilla också... får se var han passar in!
Axel blir ju den som kommer dikta ihop alltsammans, vilket gör mig lugn... Då kan jag fokusera på att bara rita!
Spännande!

Inte riktigt en Therese-morgon...

Det blev lite sent igår...
Att spela NintendoLand var 1000ggr roligare än jag trodde och vi fastnade allihopa.
Plötsligt hade det gått flera timmar utan att vi visste om det!

I morse vaknade jag som om jag hade legat i koma.
Jag gör det ibland när jag sovit "för hårt" och inte drömt något... Jag har liksom bara legat typ, vilket gör att jag vaknar med huvudvärk och aldrig särskilt glad. Det är som om man missat en hel natts sömn, fastän man sovit hela tiden. Så jävla orättvist!
Försökte ta igen lite vila genom att snoooza en hel timme...(vilket är väldigt olikt mig!) men det hjälpte förstås inte...

Det har även varit en sån där... Tristan-morgon.
När jag inte kan få sitta och äta min välförtjänta frukost ifred utan 1 gång per minut måste jag resa mig upp och kasta mig efter något som Tristan håller på att välta ner.
Han springer runt och skriker att han vill gå ut. Visar minsann ingen hänsyn till att jag stigit upp 2 minuter innan och behöver frukost för innan jag kan fungera. Till sist stängde jag ut honom på balkongen... Jävla dryg-Olle.

Så den här morgonen började väl alldeles utmärkt!
Om man ska tänka positivt ska kan den väl ändå inte bli sämre?

Sista arbetsdagen på Backaskolan sen beger vi oss direkt till Operaverkstan för att sätta upp föreställningen. Så skönt det ska bli!

Nä, lite kaffe på det här och lite kurslitteratur så jag kommer tillbaka på banan igen...

Dagens Tristan!

Det var mitt förslag till JoaJoa att skicka bilder, filmer eller liknande på:

Dagens Tristan!

Det är lättare än vad man tror att hitta underliga saker som Tristan skulle fått för sig att göra... Verkligen långt ifrån omöjligt faktiskt!
Han skulle ju kunna hitta på precis vad som helst.

Så detta får bli Dagens Tristan, 

som alla andra katter älskar och hatar laserpekare:

Lite julmys!

Hängde upp denna lilla fina ljusslinga från IKEA i vardagsrumsfönstret häromkvällen. 

Den ger inte mycket ljus men massor av mys! 

Den liksom värmer och gör i alla fall mig glad att titta på. 

Tristan ville också vara med att hänga upp ljusslingan!

Sen lade han sig tillrätta på gardinstången... Ganska trevlig utsikt där uppe!

Sen fick han ju problem att komma ner... han kunde ju inte vända på gardinstången och var då tvungen att backa hela vägen tillbaka! 

Lagom korkade katt...

Aristokrat Valross!

Så har vi Mr. Katts kanske lite dryga vän med allvarliga besserwisser-tendenser; Aristokrat Valross.

Han lär vara lite långsam... dryg... men eftertänksam. 

Någon som Mr. Katt behöver i sin närhet fastän han inte vill erkänna det. 

Jag misstänker starkt att Mr. Katt och Aristokrat Valross kommer få fler kompisar inom kort... 

Vem och vilka personligheter mer behövs i ett oslagbart team?

Snor, slask och stress...

Ja, visst låter det som ett lovande inlägg med den rubriken?
Mjo... tjena....

Det börjar kännas att stressen tagit sig långt in i märgen och ger fin fina bieffekter så som en rinnande näsa och inkommande förkylning. Jag har verkligen INTE tid med att ligga sjuk nu!
FAN!
Det är väl också priset för att man jobbar med barn... 1 miljon fler baciller att bli utsatt för!

Så jag försöker peppa inför dagen med kaffe, vitaminer och Timbuktu... Det funkar någorlunda i all fall. Hade behövt vara klar med projektet nu så jag ge allt till den skrivna texten. Tur att allt är i slutskedet om inget annat. På torsdag är det deadline och sen åker vi och hänger upp alltsammans inför Operaverkstans premiär på lördag. Sen ska vi bara avsluta med klassen, vi har ju trotts allt jobbat med de här barnen i en hel termin! Herregud vad tiden gått fort... Vore ju trevligt att få ett ordentligt adjö efter den här tiden.

Så då var det tid att börja klä på sig alla 20 lager kläder så man kan gå utanför dörren... Buh...
Är inte lika imponerad av den där jävla snön som många andra. Jag bor ju trotts allt i Skåne av en anledning - Vi ska inte ha snö!


Ni kan få serien som JoaJoa ritade till Axels födelsedag!
Då skriker jag i varenda ruta att det är kallt... och detta var i oktober...

Mr. Katt.

Om Tristan skulle vara en steampunk-katt så skulle han typ se ut så här, tror jag. 

Jag kunde inte låta bli att rita lite igår... Det kliade verkligen i fingrarna på mig!
Jag läste bara en rad i taget i boken... fick läsa om... och fattade fortfarande ingenting fastän avsnittet egentligen är jätteintressant och relevant för min text!

Det lockade mer att få rita!

Särskilt nu när jag inte ritat på evigheter och bara stickat... 

Åh! Vad jag har saknat det! 

Lite nytt...

Den senaste bilden som jag gjort. 

Fortfarande kvar i steampunk-världen. 

Tror inte jag lär komma ur den heller på ett tag! 

Tycker den bara blir snyggare och coolare för varje bild!

Dock lämnade mina kära ProMarkers och körde med vanliga färgpennor. 

Det blir så sköna kontraster och nyanser med dom. 

Lättare att göra massa små pilliga grejer. 

Biljetter är bokade!

Nu jävlar smäller det! 

Den 14/12 kl.19.00 så sitter jag tillsammans med 6 underbara människor på bion i väntan på The Hobbit!
Jag längtar så mycket nu!

Låt tiden gå fortare!

Världens bästa eldshow!

Ja, vem annars mer än Axel skulle kunna ställa till med en sådan föreställning?

Till Dalbys centrum lockade han oss, Joajoa och jag, för att titta på världens bästa eldshow. Ett framträdande som han gör tillsammans med sin kumpan Tony.
-5 grader och snö upp över anklarna men killarna höll minsann värmen ändå!
Fart och fläkt minst sagt!

Jonglering med diverse farliga prylar, slukade eld och svingande med eldstavar och dans!
Allt man skulle kunna önska sig från just världens bästa eldshow.

Både JoaJoa och jag hade kamerorna redo och försökte föreviga det hela.
Jag anar en fotografering inom kort i samma tema!

En lycklig Axel :)