I onsdags bestämde Joel och min pappa att de skulle köra till mina svärföräldrar för att jaga vildsvin och de ville så klart jag skulle följa med.
Sagt och gjort... På fredagseftermiddagen körde vi mot Blekinge.
Väl framme sprang killarna ut med en gång och satte sig på pass, medan svärmor och jag intog våra vanliga platser vid brasan med våra stickor och garner. Det tog endast 1½ timme innan killarna var tillbaka med en nyskjuten gris. Glada och nöjda satte vi oss för att fira med ost och vin för att sedan gå och lägga oss, trötta och nöjda.
På lördagen var det mest mys för hela slanten!
Killarna var ute på pass igen på morgonen men sköt inget, så efter 2 timmar var de hemma igen, så de kunde slakta grisen de redan skjutit.
Jag har alltid varit med, när mina kusiner som har gård på landet och som slaktat en gris/tjur till jul eller min pappa som har jagat hela mitt liv, när de behandlar djuren efter de blivit avlivade eller skjutna. Så det är inget jag tycker är hemskt eller jobbigt, dock skulle jag aldrig kunnat skjuta ett djur själv eller slakta det.
Dock var det först gången jag var med på den delen där vi som barn inte fick lov att se, nämligen när de "tömmer" djuret på inälvor. Vilket jag kan vara ganska tacksam för... Men nu kände jag att det var dags att se precis hela processen!
Dock fick jag stå lite på avstånd. Det är ju ingen vacker syn precis, men jag är ändå glad att jag fått vara med. Ska man äta grisen så får man vara med från början och se vad den går genom, inte bara tro att köttet kommer färdigpackat i en plastlåda på ICA.
På lördag eftermiddag styrde vi söderut igen!
Alltid lika mysigt att få komma och hälsa på, och denna gången få visa pappa vårt vackra Jordö.
Han blev ju så klart lika förälskad i ön som vi.
Två bilder på Prins Tristan som nu har ockuperat en hel monsterfåtölj som sin egen!
