La Melodifestival!

Min kära Joel fick sin en snilleblixt lagom till jul att köpa 4 biljetter till melodifestivalen. Vars en till oss och ge 2 biljetter till mina föräldrar i julklapp. Detta har jag nämnt tidigare...
Så den 23 februari satt vi alla bänkade på Malmö Arena, taggade till tänderna!

Det Joel hade glömt att nämna var hur fantastiska biljetter han hade fått tag i!
Jag hade INGEN aning!
Jag trodde vi skulle sitta på någon läktare men hyfsade platser så man skulle kunna se spektaklet på någorlunda avstånd. Kanske kunna se Gina och Danny som små myror springa runt där nere men högre förväntningar än så hade jag inte... Men vilken chock det blev, för oss allihopa tror jag, när vi skulle sitta mitt på golvet närmast catwalken! Herregud! Jag tackade tyst min lyckliga stjärna att jag haft vett att klä mig lite snyggt med paljetter och allt och gjort vid håret. Puh.

Jag skrev en hysteriskt sms till Mary att vi med all säkerhet skulle synas på TV! Och hon lovade vänligt att titta efter oss.

Det var ett kul startfält får jag väl säga med Army of Lovers, Ralf Gyllenhammar, Eric Munther och den kommande vinnaren Robin Sjernberg. Trevligt som attans!
Men jag kan inte sticka under stolen med att vi hejjade på Ralf! (Förutom Joel som hejade på Army of Lovers...) Jag tyckte faktiskt att hans låt var riktigt fin. Och efter hans framträdande så ställer jag mig upp, viftar med min lilla ballong och jublar. I ögonvrån ser jag en kamerakille komma rusande mot mig med kameran i högsta hugg och Joel och jag fastnade så fint på bild:

Så nu har jag haft mina 15 seconds of fame. Check!

Det var verkligen en jättetrevlig kväll och ett minne för livet! Även mina kära hårdrocksälskande föräldrar tyckte att kvällen blev riktigt lyckad och njöt i fulla drag.
Något man borde få uppleva en gång i sitt liv, även om jag aldrig trodde att jag skulle höra mig själv säga det!