I veckan har snickarna jobbat stenhårt för att riva upp vårt golv i vardagsrummet och skyffla ut all sand som låg under. När de hade ryckt ut de bitarna närmast balkongdörren, som blev vattenskadade efter branden, så visade sig stora gröna och lurviga mögelkolonier under plankorna, så jag är så vansinnigt tacksam att vi bestämde oss för att strida för att de skulle plocka upp golvet och lägga nytt. Vi var ju inne på ett tag att låta bli eftersom golvet enbart sviktade lite på ca. 1kvm och golvet hade vi ju slipat och vaxat för bara ett år sen. Men nu är vi såååå glada för vårt nya golv som ska in!
Eftersom golvet vi hade är ett originalgolv från 50-talet så fanns det oftast inte pengar att lägga på trä för att bila upp golvet med och få det stabilt på den tiden. Sand däremot hade man massor av! Så det fick funka som grund under golvet. Det är en superfin sand som nästan är som timglassand, det liksom rinner mellan fingrarna och är helt värdelös att försöka flytta på! Det bara dammar!
Men våra duktiga snickarna har nu i 2 dagar skyfflat så svetten lackat och lastat 100 säckar sand á 10kg! Alltså en hel del jävla sand...
Idag ska det komma en lastbil och hämta skiten, och då hade de tänkt att den kunde stå med öppet flak utanför balkongen och så ska de kasta ner alltsammans där, från andra våningen! Ja... Hela kvarteret kommer bli dammigt! Haha!
Spännande det här... Men inom 2 veckor kommer vi ha ett nytt golv, vi kan få hem våra möbler och förhoppningsvis så kan vi köra och hämta Tristan!
.jpg)
Så här bor vi just nu - i köket.
Hurra för golvet, tur i oturen liksom =) Joel ser ut som Pettson när han grubblar och kliar sig i huvudet haha =) Det var ju nu som ni skulle få vara här hur mycket ni ville, men så är ju jag halvt dödssjuk så jag tror inte ni vill komma hit =( Går det fortare än 6 månader nu då? puss
SvaraRadera